onsdag 16 mars 2016

Så skönt och befriande det är

när man får beröm av myndigheterna för hur man försöker lösa barnens svårigheter. Ibland är det små saker man gör och ibland är det stora saker man måste ta till för att komma framåt.


Både BUP och skolan berömmer oss för hur vi försöker stärka och motivera barnen att komma vidare och ändå tycker jag inte att vi gör några speciella saker. Det vi dock försöker få till framförallt för Miss W:s räkning är en känsla av att ha påverkansmöjligheter för hur hennes dagar ska se ut. Säger hon att idag klarar jag inte att gå till skolan försöker vi att inte pressa på att hon ska gå dit, däremot försöker vi se till att  hon gör ett eller kanske två ämnen hemma. Vi försöker få henne att göra de ämnen som kanske är lite svårare för henne, favoritämnena behöver hon få ha när hon är i skolan för de ämnena är nog en avkoppling för henne.


Men kanske är våra små försök att locka fram kreativiteten hos henne värda större uppmärksamhet. Jag har ju ett rum som kallas hobbyrummet, dit kan man gå och sätta sig, dra igång Spotify på hög volym och sedan kan man pyssla med lite av varje. Jag tror att småpyssel av varierande sort förlöser något hos Miss W och som dessutom håller svårigheterna stången just den stunden hon pysslar. Sedan har hon ju fått mindfullness målarböcker för vuxna, de ligger nästan alltid framme ihop med plåtburken med akvarellpennorna. Det är ju ingalunda gratis att bygga upp en "bank" av saker man kan använda för olika pyssel men i slutändan är det kanske värt varenda krona det har kostat i inköp.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar