måndag 22 augusti 2016

Jag har funderat lite på den där ledaren i Expressen

och sedan har jag funderat lite på det där med vårdbidraget, vad det ska räcka till.

Att få saker täckta med merkostnadsdelen i vårdbidraget är inte helt lätt, understiger ens merkostnader x kr får man ju inte ut något för sina merkostnader.

Jag ska ta ett exempel, i en familj så klarar inte barnen själv att göra frukost så föräldrarna har "uppfunnit" en frukostlåda, enkelt uttryck man har samlat allt man kan tänkas behöva för att göra frukost i en låda i kylskåpet. I detta fallet får man ju inte ut kostnaden för lådan fastän den kanske bara köpts in för ändamålet. Tack vare lådan så klarar barnen numera att ta fram och göra sin egen frukost.

I en annan familj klarar barnet/barnen inte att hämta grejor när det är dags för fotbollsträning. Hos vissa familjer kanske det räcker med en lista på vad man ska ha med sig i träningsväskan men i den här familjen behövde man göra om i de utrymmen där man hade tränings-/gympakläder och badkläder. Lådor fick köpas in, lamineringsmaskin hade man införskaffat tidigare för att laminera bilder med gympakläder, fotbollskläder och badkläder. När man gjorde denna ändring så minskade platsen för förvaring drastiskt och man fick införskaffa en ny garderob för att förvara de saker som numera inte fick plats i samma skåp som barnets lådor med tränings-/gympakläder och badkläder.

De här sakerna är inte unika för familjer med NPF-barn, man får hitta lösningar som passar ens barn eftersom lika många barn som har diagnoser lika många olika funktionsvarianter finns det.

Att försöka få ihop vardagen med ett eller flera barn med NPF-diagnoser kräver mycket av föräldrarna, man ska ha rutiner som fungerar, man ska åka med barnen till vårdinrättningar, man ska ha läkarintyg x många för olika saker, man ska ofta jaga Försäkringskassan, vårdinrättningarna och kanske även skolan. Har man riktig otur måste man dessutom anmäla skolan för bristande anpassningar. Man ska ha ork över att tänka ut anpassningarna som behövs, man ska försöka utveckla barnen så långt det bara går, man måste hitta sätt att förmå barnet att prova något som är okänt men som skulle kunna bli hur bra som helst. Men mest av allt så ska man inte gå under på vägen som förälder. Att jobba heltid är i princip uteslutet, det är ju få veckor på året som inte innehåller någon form av besök på vårdinrättningar eller i skolan. Själv jobbade jag 81 % när hemmasittandet var ett faktum och jag insåg ganska snabbt att jobba så mycket var inte att tänka på för min del. Idag jobbar jag 62 % men ändå så betalar jag tillbaka pengar varje gång det är flexavstämning för att jag har varit borta mer än 20 h som tillåts ha i minus på flexen, kanske borde jag gå ner mer i tid men jag lever ständigt på hoppet att nästa termin så går det bättre.

Så med detta vill jag ha sagt att vårdbidraget är sannolikt för snålt tilltaget, de flesta familjer får garanterat sämre ekonomi av ett barn blir hemmasittare.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar