Att vara neurotypisk och ha en helg fullspikad med aktiviteter och restid är krävande. Hur krävande är det då om man har en NPF-diagnos?
Lördagen var en fullspikad dag, först tågresa i drygt 4 timmar, sedan barndop och avslutning med att sova på hotell. När barnen vaknar på söndagen är de trötta och lite kiviga.
Jag hade frågat om vi skulle shoppa, men jag fick inte något svar från Miss W, hon vet ju att det är en jobbig företeelse att ha med sig Miss C i klädaffärer, nu löste det sig miss C fick stanna kvar på hotellet med släktingar. En affär var vi i sedan ville inte Miss W mer, men det var en bra shopping i alla fall, 3 par byxor blev skörden.
I snabb följd skedde sedan utcheckning från hotellet, lunch på restaurang och äntrande av tåget så vi skulle komma hem. Det som skulle ta 5 timmar tog 6 timmar och Miss C hade inte fler spärrfunktioner kvar så hennes uppförande var så där på vägen hem.
Min konklusion är att inte resa på detta sättet fler gånger för det tar på mina krafter också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar