onsdag 4 maj 2016

Lagom till våren har kommit

så drabbas jag av något virus, jag har ont i lederna och huvudet, lite småsnorig och täppt i näsan. Kanske gör det inte saken bättre av att vi har en pollenexplosion just nu.

Att bli sjuk när man redan är nergången gör ju inte att man blir piggare och gladare. Trots nästan ett dygns sovande så känner jag mig inte pigg för fem öre. Snarare tvärtom, är mer hängig än någonsin.

Mentalt är jag helt under isen idag, så tur i oturen är att det är inte skoldag på några dagar nu, jag kan väl få grotta ner mig i mitt illabefinnande idag och så får jag spotta upp mig imorgon.

Jag förstår varför många föräldrar till NPF-barn blir sjukskrivna, det ska inte mycket till att stjälpa hela lasset för hårt kämpande föräldrar.

Eftersom Miss W VERKLIGEN blev en hemmasittare, det gick inte över en natt, så får vi ju lite arbetsuppgifter från barnhab som Miss W ska göra ihop med oss. Tränar de på att åka buss, så ska vi bereda tillfälle för Miss W att göra detta ihop med oss vid några tillfällen innan det är dags för nästa besök hos barnhab, de brukar träffas med 14 dagars mellanrum. Jag vet att det är vår uppgift som föräldrar att lära våra barn att klara sig i vuxenlivet men om man redan är pressad så blir små små uppgifter nästan oöverstigliga hinder och då är vi ändå lyckligt lottade som slipper kämpa mot myndigheter för att få till rätt anpassningar. Det mesta av det som ska tränas har Miss W klarat av att göra tidigare, så hon lär om kan man säga. Vi har insett att hon vet vad 500 kr betyder men inte till hur mycket det räcker när man är och handlar, blir hon stressad så klarar hon inte att räkna ut hur mycket sakerna hon har med sig ska kosta, hon blir totalblockerad och kommer inte ens på att hon kan använda mobiltelefonens kalkylator för att räkna ihop priserna.

Just i pollentider är pressen på oss redan hög då Miss C har pollenallergi och när hon är som sämst måste man tänka på att inte servera äpplen med skal, morötter med mera i samma måltid för då mår hon ännu sämre. Minsta lilla motgång för Miss C får henne att falla i gråt över hur orättvist livet är, trots korrekt medicinering så blir hon fruktansvärt trött och tagen av allergin.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar