kom hon införande genom ytterdörren och fyade hunden och kallade på katten.
I helgen var det helgen med stort H, hon och Ms J skulle ut och göra stan. De skulle åka buss dit. Redan där började ju egentligen svårigheterna för Miss W, hon skulle betala med kortet på bussen.
Sedan skulle de på bio, där skulle det köpas dricka och popcorn och då måste man använda bankkortet.
Som tur är så är Ms J en klippa som jobbat med autistiska barn tidigare, så lite information till henne om Miss W:s oro så kunde de sticka iväg sedan.
Mitt mammahjärta värmdes av att det hade blivit en bra dag och att det inte hade varit så katastrofalt att betala själv på bussen och på bion att hon inte kunde njuta av utflykten. Eftersom Ms J inte är så gammal så får man hoppas att hon bor kvar i kommunen några år framöver och kan hjälp Miss W att bryta sin isolering och locka henne att ta för sig av livet igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar