Om man har mycket ångest och lite förmåga att jobba med det som skapar ångesten så kanske man behöver medicin. För att medicinen ska fungera måste man ta den regelbundet och i förskriven dos.
Man kan alltså inte ta den när man känner för det och tro att det räcker med att ta den någon gång i veckan, ibland tar man full dos och ibland så är det jobbigt att dela medicinen så då tar man mindre.
Hur förklarar man då för en tonåring att om du ska vara medicinfri måste du jobba med dig själv och din ångest. Du kan inte krypa ner i sängen och dra tyngdtäcket på dig och tro att det är lösningen.
Om du väljer att ta medicin, ska du ta den dos som läkaren har sagt, du ska ta den varje dag och du ska absolut inte sluta när du börjar må lite bättre för då hamnar du i rutschkannan neråt igen.
Alla dessa saker tycks vara ett svårt mysterium att lösa, eller kanske är det att skapa bra rutiner för att fixa det. Men det handlar inte bara om att skapa rutinerna utan även hur man upprätthåller den rutinen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar